• Tweet

Strapless: Välj rätt bräda

Foton bildspelet: Mathieu Turries & Åsa Backman

Åkare: Mat, Yann & Arild

Plats: Sverige och Danmark

Strapless kitesurf har verkligen exploderat det senaste året. Intresset ökar allt mer i takt med att Ian Alldredge och Ben Wilson pumpar ut videos som kontstant flyttar fram gränserna för vad vi trodde var möjligt att göra med en surfbräda utan straps. Jag hör och läser ofta om hur folk som vill komma igång och köra strapless resonerar kring sitt kommande brädval. Det är inte ovanligt att man tittar på fel egenskaper när man väljer bräda i tron om att den ska påverka ens åkning i en viss riktning. Här nördar vi ner oss lite lagom för att göra det lite enklare och tipsa om vad du bör vara extra uppmärksam på, så att du kan göra rätt prioriteringar nästa gång du ska välja bräda.

kitebräda för surf...?

Utbudet av kiteanpassade surfbrädor ökar ju med att genren växer men än så länge kör den stora massan med straps och därför är de allra flesta brädor mer inriktade på en sån åkstil. En annan viktig faktor är att brädorna utformas på platser i världen med idealiska förhållanden som skiljer sig väldigt mycket från de förhållanden vi kör i till vardags. Våra vågor här hemma är knappast Hawaii, så vill man ta vara på den lilla kraft som finns i vågen så bör man välja en bräda som är optimerad för våra förhållanden. Utbudet bland surfbrädor hos en kitetillverkare är minst sagt begränsat med några få modeller och några få storlekar hos de mest seriösa tillverkarna, utan utrymme för custom anpassningar. Fördelen med dessa brädor är att du fortfarande har möjlighet att skruva tillbaka strapsen om du fegar ur en stor dag. En annan viktig fördel är att de är byggda för att tåla stryk, så håller du dig bara borta från stenar så är chansen stor att brädan kommer att vara i nyskick till den dag du säljer den. Ska du köpa en sån här bräda så glöm din märkestrogenhet. Scanna av hela marknaden och se till att hitta en bräda som passar din vikt, längd, åkstil och de förhållanden du kör mest i. Inför 2010 finns det till och med några brädor som direkt riktar sig för strapless surf i sämre förhållanden.

...eller surfbräda för kite?

Klassika surfbrädor gjorda för vågsurf har två stora fördelar. För det första är utbudet i princip obegränsat och hittar du inte exakt det du vill ha så kan du be en shaper att helt enkelt ta fram en bräda som uppfyller dina önskemål. För det andra så hålls vikten nere till ett minimum då de har mycket mindre laminat än kitebrädor. En effekt av detta är en flexigare bräda som i min mening känns livligare och mer responsiv. Den stora nackdelen är helt klart hållbarheten. En surfbräda ser ut som sju svåra år efter ett tag och om du gör aerials är risken att du knäcker brädan stor om du inte förstärker den med extra lager glasfiber. Begagnatmarknaden är stor så mitt tips här är att köpa något hyfsat begagnat av en vågsurfare. Att vara uppmärksam på då är att inte brädan har sugit upp för mycket vatten och blivit tung eller att den tidigare varit knäckt utan att säljaren berättar det. Passa dig för graphics som döljer ”stringern”, den linje i trä som går i mitten av brädan från nos till tail. En bra surfbräda kan du komma över billigt och den kan ändå hålla i flera år om du sköter den rätt.

1. Shapes

Surfbrädor finns i alla möjliga former men uppdelade i olika typer med liknande drag. Vi går här igenom de vanligast förekommande typerna när det kommer till strapless kitesurf.

Fish

Fish kan vara en bra shape om man vill maximera kraften i vågen men ändå inte vill köra en lång bred ”big guy shortboard”. Fishar finns i alla möjliga varianter men de har alltid en relativt platt rocker, swallowtail och en framskjuten wide point. Det är två mått som är direkt avgörande för hur bra en fish är att kajta med. För det första får inte tailen vara för bred för det kommer då bli svårt att hantera kraften i kiten i kombination med en våg. För det andra, som egentligen är en effekt av det första, så får inte widepointen (brädans bredaste punkt) vara för långt bak då det ger en väldigt kurvig outline som beter sig mycket oroligt på kant. Med widepointen långt fram får du en bräda som beter sig mer likt en shortboard när du lägger vikten på bakfoten men när du lägger vikten på framfoten kan du dra nytta av den stora planingsytan och den platta rocken och maximera vågkraften.

Noseless

Det här är en lite udda shape som man nästan aldrig ser någon vågsurfare köra på. Troligtvis inte för att de är så svåra att surfa på utan snarare p.g.a. hur jobbiga de är att paddla på. En typisk Noseless är runt 5 fot lång och shapen påminner om en shortboard som man helt enkelt har sågat av 20-25cm av nosen på. Rocker är lite plattare och railsen är av den lite tjockare förlåtande typen. Den här brädan är egentligen bara optimerad för en sak och det är aerials. För aerials behöver man fart och det ger den platta rockern dig. På grund av den uteblivna noserockern är detta ett sämre val i choppiga förhållanden men funkar faktiskt bättre som lättvindsbräda än en shortboard. En noseless är inget jag rekommenderar som ens enda strapless bräda men det är ett bra komplement till en shortboard och ett roligare alternativ de små dagarna. Den korta längden gör den väldigt följsam i aerials och den är utmärkt att öva in allt från gippar och slag till olika ollies.

Gun

Guns är optimerade för att gå stabilt rakt fram i tubande vågor och stora vida svängar ute på shouldern. Inte många av oss som kajtar i såna förhållanden och jag kan därför inte se tillfället när man skulle behöva en sån bräda på kite. Då guns oftast är minst 6’6” långa lämpar de sig dessutom extra dåligt för kiting i lite hårdare vindar då nosen kommer att fånga väldigt mycket vind. Vill du verkligen ha en bräda med dessa egenskaper så bör du titta på kitespecifika guns som i regel har samma egenskaper men i ett kortare format. En gun kännetecknas av en rak outline och en smal pintail till rounded pin. Hemma i våra förhållanden kommer de till sin rätt i väldigt hårda vindar, när du behöver kontrollera mycket kraft.

Shortboard

Det här är brädan de flesta tänker på när de föreställer sig en surfbräda. Den är inte optimerad för att ge dig max vågkraft utan är egentligen bättre lämpad i mer ideala förhållanden med branta vågor. Anledningen till att ändå så många väljer att kajta strapless på en sån här shape är att vi har vindskraft att kontrollera istället för tunga vågor. Ska du bara ha en bräda bör du satsa på en klassisk shortboard. Detta är brädan de flesta börjar att köra strapless på och som du troligen kommer att spendera mest tid på. Många tror att en längre shortboard kommer att göra underverk för hur mycket kraft man kan utnyttja av vågen men mitt tips är att istället titta på bredden och rockern som tillför mer planingegenskaper. En längre bräda tvingar dig att stå bredare för att få ett bra centrum vid aerials. Risken är annars att brädan flippar upp i ansiktet på dig så fort brädan lättar från vattenytan och vinden tar tag i nosen. Anpassa därför längden på brädan efter din egen längd. Som riktmärke så kör jag inte gärna strapless med brädor längre än 6’3” och jag är 183cm lång. Bredden är sedan en fråga om avvägning hur bra brädan går rakt fram med vågkraft och hur lätt du ska ha att svänga den från rail till rail. Är du osäker här så kör en lite smalare bräda än för bred. Det är inte hela världen om du inte har maximerat vågkraften men med en för bred bräda riskerar du att känna att du inte kan kontrollera brädan fullt ut. Nånstans mellan 18” och 19” har du ett normalmått och har du större fötter så kan du köra bredare. Ju fortare du kör, desto svårare blir det att kanta och detta är värt att ha i åtanke när du väljer bredden på en bräda.

2. Brädans utformning

Att fullständigt redogöra för alla samband mellan en brädas olika egenskaper och mått är ett ämne för en C-uppsats men här skrapar vi på ytan bland de viktigaste egenskaperna.

Volym

Volymen är kanske den mest överdrivna egenskapen när det kommer till kiting. Eftersom brädan mer eller mindre konstant befinner sig i planing ovanpå ytan kan endast en bråkdel av volymen verka enligt Arkimedes princip om lyftkraft. Nu ska du ju inte springa och köpa det tunnaste chipset du kan hitta för det. När vinden tryter på utlandssemestern och vågorna väggar upp är det ju trevligt att kunna vågsurfa på samma bräda och då kommer du vara tacksam för den volymen du har. När en shortboard paddlas är det nämligen bara en liten del av nosen som är över vattenytan och resterande del av brädan kommer att lyfta din kropp ut vattnet och göra det lättare att paddla.

Planingsyta

Planingsytan förväxlas ofta med volym när det kommer till kitesurf. Det är den här som står för lyftkraften och är en långt mycket viktigare egenskap än hur väl en bräda flyter när man trycker ner den under vattnet. En tum extra på bredden ökar arean avsevärt mycket mer än en tum extra på längden och det är således viktigare att titta på andra egenskaper än bara brädans längd när man gör sitt brädval. Nu är ju inte brädor platta som pannkakor utan är alltid böjda i en så kallad rockerkurva vilket leder oss in på nästa egenskap.

Rockerkurva

Tillsammans med planingsytan så spelar en brädas rocker oerhört stor roll. En plattare rocker ger en snabbare bräda medan en kraftigare rocker ger en bräda med hög manövrerbarhet när den ställs på kant och passar bättre i branta tubiga vågor. En rocker är indelad tail, mid och noserocker. Tailens rocker är den som påverkar mest hur en bräda svänger. Mer tailrocker tillåter tajtare svängar i branta vågor där brädan kan svänga bakfenan som pivotpunkt. En plattare tailrocker kommer däremot att ge dig en mycket snabbare bräda som kan utnyttja mer av vågkraften. Rockerkurvan i brädans mitt ger även den fart kontra tajtare svängar, men nu pratar vi istället om carvande svänger som i en cutback. Noserocker är bra vid branta drops men det är sällan ett problem med kite, då vi kommer tidigt in i vågen.

Outline

Outline är brädans kurvning från nose till tail, sett uppifrån. Det är egentligen ett resultat av måtten på nosen, tailen och bredden samt var brädans widepoint sitter. En kurvigare outline ger en lättsvängd men instabil bräda medan en rak outline, som på en gun, ger en riktningsstabil bräda. Här ska du speciellt passa dig för en för kurvig outline i kombination med för tjocka rails som en del så kallade performance-fishar har idag. De ger känslan av en tvålkopp och passar dåligt för kite.

Fin setup

Single fin, twin, thruster eller quad? När det kommer till surfbrädor och kites är det egentligen bara thruster (3 fenor) eller quad (4 fenor) som är aktuellt. En quad ligger väldigt stabilt när man kör brädan på kant och ger ett bra driv “down the line”. En thruster är lite ostabilare men livligare och har en skönare känsla i tajta svängar. Har du möjlighet så prova en bräda med 5 fenpluggar så du kan prova båda. Är du osäker så kör på thruster som är den vanligaste varianten. Sidfenorna på en surfbräda är inte parallella utan är riktade så att de pekar in mot nosen på brädan. Detta kallas toe in och är ytterligare en egenskap som bidrar till brädans svängegenskaper. En bräda med mycket toe in blir också långsammare då det ökar motståndet när alla fenorna ligger i vattnet. Till skillnad från en rockerkurvas motstånd blir detta motståndet större ju snabbare det går på samma sätt som luftmotstånd fungerar. Dessutom gör mycket toe in att brädan blir väldigt orolig när det börjar gå undan. Eftersom toe in oftast står i relation till hur lång en bräda är så kan brädans längd ge en indikation på hur den beter sig i högre hastigheter. Ett tips är att plocka bort centerfenan de lite mindre dagarna eller i lättvind och på så sätt jämna ut skillanden i fenornas riktning, som annars stjäl av den lilla vågkraft du har.

Rails

När du kajtar vill du ha en tunn fin rail i i bakre halvan av brädan för att kunna kontrollera kraften effektivt. Kitebrädor har generellt vassare rails än vanliga surfbrädor så sikta in dig på medium till tunna rails. Var extra uppmärksam på fishar så att du inte köper en bräda med för tjock rail, då det är vanligt på surfbrädor.

Prova, prova, prova

Har du möjlighet så prova så mycket brädor som möjligt. Även när det inte är för att köpa nytt så ger det dig erfarenhet inför ditt nästa brädköp då du kanske inte har möjlighet att provköra något liknande innan. Analysera det du gillar hos brädan och det du inte gillar och vad det beror på. Med tiden kommer det att öka din förmåga att förutsäga känslan hos en bräda genom att bara se och känna på den och chansen att hitta din magiska bräda ökar!

Artikel: NSM/Yann Hervy
Publicerad i Nordic Surfers Mag #6